a hobbits holiday

Jag har funderat..

2007-08-13T04:16:00.001-07:00

..funderat och funderat och fundeat lite till och snart är det återträff på Kärsön.

I vilket fall som så håller jag på med slutprodukter som jag hopaps ska vara klara den här veckan, vilket såklart betyder att alla sponsorer kommer få var sitt ex skickat till sig - ska dessutom försöka hinna med och skicka iväg ett mejl till dem idag.

Annars är det fullt upp på nya jobbet och det känns inte som jag har hunnit med att andas riktigt sen jag kom hem i slutet på juni - ja hem är ju numera Stockholm dessutom.

Saknar er alla kära thais och knastokhattifnattar!
(http://norrlandsgatantolv.blogspot.com/)

Borta bra men hemma bäst, eller? # 2

2007-06-23T10:29:00.000-07:00

Så var det över, programmet är slut och efter några dagars avslutningsläger på Kärsön var det dags för hemresa, för de flesta i allafall. Saknar er alla redan nu efter några dagar.. Hur ska jag klara att anpassa mig till en verklighet utan er tätt inpå - mina tokstollar till vänner.. hur ? Befinner mig för övrigt i min nya hemort - Stockholm.. Ett halvår har gått så sjukt fort, jag förstår inte riktigt att det är över. Men snart börjar nya jobbet och jag antar att en vardag kommer infinna sig här också så småningom..

Solsken, historia, tornfalkar och guld.

2007-06-15T12:30:00.000-07:00

Insåg att det är sista kvällen här i Åskilje ikväll. Imogon är det avslutningsfest för oss i Storuman och eftersom bussen går så tidigt mot Stockholm på söndag morgon så får Bob och jag sova hos Lina och San. Sista kvällen med familjen ikväll alltså. Zofia, Robin och jag ser på film och myser. Viktor, Bob, Eva och Bosse sitter vid den andra tvn. En lugn kväll med andra ord. Kanske lika bra, jag borde faktiskt packa det sista egentligen men har ingen större lust. Kanske är för att jag inte känner att jag är redo att åka härifrån än.. eller så är jag bara lat, seg och trött..

Vi har varit på äventyr idag. Zofia, Bob, Eva, Bosse och jag åkte iväg med bilen vid tiosnåret. Vi tänkte leta guld. Jag vet att ni skrattar nu och tror vi är naiva som tror oss hitta det, men sanningen är den att i Storumans kommun finns inte en, utan hela två GULDGRUVOR. Det betyder att det finns guld häromkring och att chansen att man hittar det inte är allt för lite. Sagt och gjort vi begav oss iväg mot ett vattendrag och började leta efter stenar. På vägen dit åkte vi förbi Grundfors. Eva berättade att när de dämde upp där, vattenkraft såklart, så hamnade en hel by under vatten. Ja inte oförberett dock, alla hade tömt sina hus och flyttat men ändå. Tydligen så kan man om det är en lugn dag åka ut med båt på "sjön" och se husen som står kvar på botten. Sjukt - allt för att vi ska få elektricitet. Ah well, jag hittade lite små stenar som såg ut att innehålla guld och la dem i den plastpåse innan vi åkte vidare. Förresten såg jag återigen färska björnspår - ingen björn tråkigt nog. Innan vi tog oss hemå igen för att äta lunch så stannade vi och plockade liljekonvaljer.

Efter lunch åkte Bosse till jobbet och Bob, Eva och jag åkte iväg igen. Den här gången begav vi oss mot det naturreservat som skall göras om till Ekopark. Allt för att bevara så mycket av den svenska skogen som möjligt. Vi besökte en gammal skogshuggarstuga och så hittade vi några riktigt gamla tallar, knotiga som bara den - men vackra. När vi kört ut ur reservatet bestämde vi oss för att åka och titta på Svartlidens gruva - fortsätta på temat guld med andra ord. Väl där blev Eva chockad över hur stor den hade blivit sen hon var där för två år sedan - ännu en naturförstörare med andra ord, åtminstone i mina ögon. Tog lite kort och sen rätt som det var hittade jag en guldsten. Jupp, en ganska stor en till och med, och med all säkerhet är det äkta guld den innehåller - jag stog ju som sagt vid GULDGRUVAN.

Förutom att leta guld idag har vi hälsat på några tornfalksungar, som bosse egentligen skulle ringmärka men de var alldeles för unga för det. Zofia har klättrat i träd och jag jag har packat och fotat, och försökt ställa mig in på hemresa imorgon.. eler okej.. i övermorgon.. och hem dit ska jag ju inte heller, om nu Kalmar är det som ska räknas som hemma nu, det kanske är Stockholm. Tåls att fundera över. Mår hur som helst bra och hoppas att ni gör det hemma också. (jo jag syftar på kalmar, det är nog hemma fortfarande trots allt)

Hörs och ses snart!

Eva Cassidy - Fields of Gold.

2007-06-15T12:06:00.000-07:00

Eva Cassidy - Fields of Gold.

"You'll remember me when the west wind moves
among the fields of barley
You can tell the sun in his jealous sky,
when we walked in fields of gold
So she took her love,
for to gaze awhile,
among the fields of barley
In his arms she fell as her hair came down
among the fields of gold
Will you stay with me?
Will you be my love
Among the fields of barley?
And you can tell the sun in his jealous sky
when we walked in fields of gold
I never made promises lightly,
and there have been some that i have broken,
but i swear in the days still left
we will walk in fields of gold,
we will walk in fields of gold
I never made promises lightly,
and there have been some that i have broken,
but i swear in the days still left
we will walk in fields of gold,
we will walk in fields of gold
Many years have passed since those summer days
among the fields of barley
See the children run as the sun goes down,
as you lie in fields of gold
You'll remember me when the west wind moves
among the fields of barley
You can tell the sun in his jealous sky
when we walked in fields of gold
When we walked in fields of gold
When we walked in fields of gold"

Sista kvällen i Åskilje...
Sista kvällen med familjen..
Sista kvällen innan avslutningsveckan..
Sista kvällen innan jag flyttar till Sthlm..

Sorgligt.

Pang! Där dog en.. lerduva.. inte alls..

2007-06-12T13:39:00.000-07:00

Pust och stön, min högra arm är alldeles gul och blå, vi har varit på skjutbanan. Det var meningen att vi skulle skjuta lerduvor men jag missade då varenda en, Bob var duktig däremot. Jag skyller på att hagelgeväret var för stort och att jag hade min långa lugg ivägen. Geväret slog tillbaka så hårt att jag kommer ha ett stort, eller många små, blåmärken på armen imorgon. Hade till och med svårt med balansen första gången jag sköt, usch, hujedamej, men roligt var det! Bara några dagar kvar i åskilje nu, känns jobbigt, jag hade gärna stannat ett par dagar till. Samtidigt ska det bli skönt att programmet är över, man längtar efter lite frihet, inte så att jag inte har det här, det är bara det att man är rätt låst. Jag kan inte bege mig till låt säga england över en helg, om jag skulle vilja det och så saknar jag såklart alla hemma också. Kommer iofs inte tillbaka till kalmar förrän den 6 juli dock och då har väl alla återvändare redan hunnit ge sig av på nytt.. Ah, well, det är en annan femma, och ett senare problem. Dags att borsta tänder och krypa i säng ska med bussen halv åtta imorgon, tur man börjar bli van, sådär en tre dagar innan man åker hem..

En helg i Tärnaby.

2007-06-11T02:21:00.000-07:00

Att ringmärka en fågel, träffa på en mandarinand och ro en vattenfylld båt - det är vad jag kallar riktiga sommaräventyr.

2007-06-06T11:14:00.000-07:00

Sveriges nationaldag idag. Inget att fira direkt kanske, enligt mig iaf. Bob åkte dock iväg med bussen idag på morgonen för att delta i Storumans firande. Själv stannade jag kvar här i Åskilje. Det är sommar nu, det gick från snö till sommarvärme på tre veckor - helt otroligt! Nu blommar fruktträd, gräset är grönt och maskrosor finns överallt. I mer än en vecka har vi haft strålande sol och klarblå himmel. Jag har blivit solbränd och känner mig somrig där jag går omkring i shorts, linne och flipflops. Har till och med tagit sommarens första dopp, i älven, och det var definitivt inte normala temperaturer i vattnet. Jag förväntade mig att det skulle vara iskallt, hej isen försvann ju nyss, men nej - det var närmare 20 grader varmt och riktigt skönt. Viktor var dock en badkruka och tog lång tid på sig innan han doppade sig (att jag var en som var först upp, behöver vi ju inte prata om :P).

Vet inte om jag nämnt det men min familj är intresserade av fåglar och den här veckan har varit fylld av fågelaktiviteter. Igår efter middagen så tog vi bilen och for till Gunnarn för att titta på en mandarinand. Den är ovanlig i Sverige och lever egentligen i Asien (jag lär mig - jippi). Den simmade runt helt lugnt i dammen och brydde sig inte ett skvatt om att den var ensam bland lite mer vanliga fågelarter. Bosse tog fram kikaren och specialkameran för att fota den. Bilderna är dock inte framkallade än, utan ni för nöja er med att se hur den ser ut när någon annan fotograferat den, jag tycker att den är vacker, vad tycker ni? ---> http://www.ejphoto.com/images_DuckShop/AZ_MandarinDuck02.jpg
Bosse är , uh?, legitimerad ringmärkare av fåglar och idag hade han sitt nät uppe och visst fick vi fägelfångst. Först fastnade en liten blåmes, ena ettriga rackare tydligen och lite senare fastnade en björktrast. Först sätter man en rin runt benet på fågeln, olika för olika arter. Efter det bestämmer man könet på fågeln om man kan avgöra det, varje art har sina speciella kännetecken. Tillsist så väger man det och mäter vinglängden på fågeln och för in alltsammans i ett protokoll som man sedan skickar till naturhistoriska. Om man hittar en fågel som redan är ringmärkt kan man ta reda på vart den är ringmärkt någonstans eftersom naturhistoriska museet sparar all fakta man skickar in i en databas. Om någon hittar en fågel som är ringmärkt för den som ringmärkt den dessutom ett brev hem där det står att den blivit sedd och var. Trevlig hobby, något att ta efter när man kommer hem, har ju faktiskt rätt nära till Ottenby fågelstation på öland.'

Idag har jag lärt mig ett nytt engelskt uttryck - in distress at sea - i sjönöd. Ja det kan vi verkligen säga att vi var, eller nästan i alla fall. Tidigt i eftermiddags så bestämde sig familjen för att det var dags att sjösätta båten ute vid sommarstugan så lastade ombord den på släpkärran (mjo, okej då, Bosse och Robin lastade på, jag fotograferade blommor) och for iväg. För det första var båten alldeles för stor för släpet så vi fick stanna var tredje km och se till så att den inte for av. Väl framme lyckas vi inte täppa till sprickan utan inser att någon behöver sitta och ösa när vi ska ro båten tvärs över sjön. Jag och Robin utses till ösare och förses med ett öskar och en plasthink starke Bosse ska ro båten och Eva ska köra runt bilen. (Sommarstugan ligger en bra bit från vägen, vilket gör att det lättaste är att sjösätta båten från andra sidan sjön och ro över den, att släpa den över ett stort kalhygge, vilket hade varit fallet om man velat sjösätta den på rätt sida, känns inte optimalt) Vi knuffar i båten och plötsligt är halva sjön i båten, Bosse börjar ro och jag och Robin börjar ösa. Efter hundra meter får vi stanna tömma ut allt vatten ur båten, för vi hinner inte med att ösa - sen är det dags att ro över sjön. Bosse ror - jag och Robin öser för glatta livet, men ändå lyckas vi få vatten nästan hela vägen upp till våra knän. Vi öser och öser, och Bosse han ror och ror och plötsligt har vi klarat oss ur krisen och befinner os välbehållna men blöta på andra sidan. Dock får jag bara vara välbehållen ett litet tag, för sen kom myggen med sitt hänsynslösa mål, att äta upp mig- men det är en annan historia det!

14 dagar kvar.

2007-06-05T13:49:00.000-07:00

Ynka fjorton dagar kvar tills projketet är slut. Exakt en månad kvar till jag kommer hem till Kalmar igen. Som lisa uttryckte det i sms idag "det känns konstigt att vara tillbaka", undrar om jag kommer känna likdant? I Snart 6 månader har jag spenderat all min tid, ja ok nästa all min tid, tillsammans med en thailändare vi namn Bob, mina svenska vänner och hans thailändska vänner, eller ja VÅRA vänner. Vi har bott i två olika värdfamiljer, lärt känna en massa folk i Thailand och en massa i Sverige. Vi har lärt oss mer om varandras kulturer - vilket gjort att vi både gråtit floder och kiknat av skratt. Att vara med i det här utbytet är verkligen att ändra hela sin vardagssituation, ingenting blir sig likt efter det här utbytet skulle jag tro. Jag har lärt mig otroligt mycket under det här utbytet, kanske inte det jag trodde att jag skulle lära mig dock. Det är iofs ingen nackdel, utan kanske snarare en fördel. Ah, well, om några veckor är jag tillbaka i Kalmar (tre veckors semester, jag hoppas ni börjar planera in mig i era scheman nu, för jag saknar alla megajättemassamycket!) och kan dela med mig av mina upplevelser.. jag undrar om jag någonsin kommer kunna förklara och berätta om allt jag varit med om så att ni förstår? Kanske inte, men jag lovar att göra mitt bästa..

En döende hund, ett projekt och lite andra viktiga saker.

2007-05-30T05:11:00.001-07:00

Sitter hemma i åskilje och filurar i vardagsrumemt tillsammans med Zofia som ser på Southpark. Var på campingen och jobbade på förmiddagen och nu sitter jag här framför datorn och ska försöka knåpa ihop en broschyr till vårt entreprenörskapsprojket. Det går sådär. För det första är vi i gruppen inte riktigt överrens om hur den ska se ut och för det andra så är det svårt när man inte vet vad som gynnar kommunen bäst. Vår grupp ska försöka få turister att stanna kvar i kommunen i mer än ett dygn vilket ofta är fallet nu. Storuman är en enda stor genomfartsled i dagsläget. Umeå i ena änden och Norge i den andra.

Eftersom det går sådär med mitt projketarbetande så sitter jag och tänker på andra saker. Som på hur jag ska lösa sponsoruppdragen på bästa sätt. En del är ju avklarade redan men resten. Vet inte om jag har berättat, men jag har fått ett jobb i sthlm som sekreterare åt en advokat vilket gör att jag kommer flytta från kalmar i augusti. Därför vore det ju bra att klara av uppdragen innan dess.. humh.. jag ska fundera ut en plan, meddelar alla hur jag tänker snart.

Till slut lite tråkiga nyhter. Mysan - värdfamiljens ena hund är döende. Hon har antagligen fått en propp i hjärnan, vilket gör att hennes balanssinne har försvunnit, hon är stel och ser dåligt. Om det inte har skett någon förbättring ikväll kommer familjen att avliva henne eftersom det är skosammast. Tråkigt men sant, Mysan är beundransvärda fjorton år och har haft ett fint liv. Jag är inte så bra på att hantera döden utan tycker att det här är lite smått jobbigt. Hon är en fin hund, och känns som en del av min värdfamilj!

Bara tre veckor kvar.
Jag vill inte åka hem redan!

Kvällspromenad i åskiljeby.

2007-05-28T06:18:00.000-07:00

Ett äventyr, en bäver, ett björnspår

2007-05-24T04:19:00.000-07:00

"För vi ska ut på bäverjakt, ja vi ska jaga bäver -visslar-

(melodi: rövarna från kamomillastad - vi ska ut och röva)

Sitter och hackar tänder i skogen. Klockan är fyra på morgonen och mina ögonlock är tunga. Använder en granstam som ryggstöd och de täta grangrenarna fungerar dessutom bra som paraply. Det duggregnar lätt. Känner hur jag glider in i drömmarnas värld, ruskar kraftig på huvudet, det är inte sovdags nu gick ju precis upp. Spanar ut över sjön, inga bävrar i sikte.. än" Jag har varit på bäverjakt. Summan av kardemumman blev: Jag såg bara en endaste bäver på långt avstånd - detta trots aktivit spanande i flera timmar. Jag såg björnspår, men ingen björn - besvikelse, eller kanske tur trots allt. Resan var ett riktigt äventyr och jag vill gärna göra om den!

Borta bra men hemma bäst, eller?

2007-05-18T13:21:00.000-07:00

Lätt illamående och inte alls efter tidsplaneringen hoppade jag och bobby av bussen i örebro igår. Fick vänta på pappa i ungefär två timmar eftersom han körde från kalmar för att hämta mig, men vad gjorde det när jag längtade hem efter hela mitt hjärta efter familjen och vännerna här, världens bästa pappa dessutom som körde. Sen kom jag hem och nu - nu har jag insett vad malin menade med att hemresehelgen kan bli jobbig. Mjo, den har varit bra - över förväntan faktiskt. Har visat bob runt i kalmar, träffat alla jag saknat varit en sväng till öland, men nu saknar jag faktiskt de andra deltagarna lite granna. Vet inte om det beror på att jag inte lyckats svara speciellt bra på allas frågor om vad jag har för mig i norraste norr och vad jag egentligen sysslade med i Thailand, eller om det kanske är att känslan av att ha en påflugen thailändare hängande som en svans bakom ryggen på en är mer påtaglig här hemma. Nej, missförstå mig inte nu - det finns hur mycket som helst att berätta jag har upplevt helt otroliga saker men det är svårt att berätta vad som hänt under de senaste fem månaderna när man inte har några gemensamma referenspunkter. Och nej, bob är inte jobbig - men jag får dåligt samvete när jag inser hur påfrestande jag måste ha varit i thailand - nyfiken och frågivs gällande vardagliga saker som säkert var självklara för honom. Nu när man förstår varandras situation undrar jag om han tycker att jag översätter för lite, om han tycker att jag är dålig på att ha tålamod, att jag inte förklarar bra, att jag är konstig.. När man är i Kalmar och saker och ting inte riktigt är somde borde - i vanliga fall bor det ju inte en thaländare i min familj - så längtar man tillbaka till där man har vardag igen - till thailand och till Åskilje. Hur som helst. Att komma hem några dagar var nog precis vad jag behövde för att vara pepp resten av utbytestiden - bara fyra veckor kvar i åskilje, det är inte klokt vad fort tiden har gått. En månad kvar av utbytet nu - sen då?

När kommer våren till Åskilje?
Här är det nästan sommar.

På fjällsemester kan allting hända så är det bara och man behöver inte oroa sig.

2007-05-02T08:56:00.000-07:00

Lappen & Renen ... jag är lapp och jag har mina renar.. tadamdidamditamdidam.. Inte för att jag är lapp och inte för att jag har några renar men den passar ändå in rätt bra i dagens blogg. Sitter i tärnaby på "Tärnaby bed and breakfast" där Miriam och Ann bor. Bobby och jag har haft några dagars fjällsemster med Lina och San nu och imorgon kommer resten av gruppen hit och så är det dags för oss att åka på mittläger. JOESJÖ NÄSTA. Jag och lina arbetar intensivt med att färdigställa några blandband inför bilfärden och Bobby, San och Ann sitter och läser horoskop och spår sig själva med tarotkort på internet, givetvis fnittrar de hysteriskt sådär lite tjejaktigt som bara våra thais kan - STOLT! Hittills under semestern har jag lyckats med att bada kallbastu, få massor av blåmärken under snöbadande, ätit tunnbröd, förlorat minst fem gånger på blokus och bara vunnit en endaste, (förrädaren Bobby samarbetade givetvis med sin thaitalande vän San och inte med sin kära paris Anna), åkt tefat bakom skotern (-wiiiiiiiiih-), grillat korv i massor och såklart firat valborg. Tänkte bara upplysa er om att valborg firas för vårens skull och att det inte är för att kungen fyller år som vi tänder en massa eldar - vilket thaisen ville tro. (Kungen & Thailand ni vet!)Har som ni ser hunnit med hur mycket som helst --> Bildbevis & ytterligare beskrivning av fjällsemstern:

Jajjamänsann, lite skidåkning har vi allt hunnit med, här är det jag och lina som är i farten med våra längskidor. Egentligen var det nog meningen att vi skulle passa på att motionera lite, men som ni ser så beundrade vi mest utsikten - Lina fjället och jag den underbart vackra himlen.. för nej jag har inte alls trillat under ett försök att göra akrobatiska konster med skidorna på fötterna.. det är bara som det ser ut!

Något annat som man sysslar med under en fjällsemster är roliga grimaser, det hör liksom till. Numera är jag också förträffligt bra på att göra grimaser. Lina och Bobby har också övat och lärt sig en hel del, men tyvärr hann San lyckast glömma alla grimaser vi övade på för han har ett "memory-card little" vilket han upplyst oss om. (citat San: "My memory-card little").

När man är på fjällsemester så ska man äta mat också, det har jag förstått, för under de härdagarna så här det blivit mycket mat och fika. Mysigast och godast är det så klart när man äter ute och lagar maten över öppne eld. Här ärter vi chokladkaffe med klämmackor.

När man badar i snö är det lätt hänt att man skadar sig lite lätt. Speciellt om man inte har koll på att det har blivit skare under den timme som man har suttit i bastun. Det har jag nu fått erfara. Ja alla som badade har större eller mindre blåmärken och skrapsår. Men som bobby skulle ha sagt: "Don't worry for faAn", vi lever och mår bra och hade roligt. Varför är det bara de fula orden som fastnar? (och nej det är inte jag som lärt honom) Hoppas fortfarande att vi kan åka söderut på hemresehelgen så att han får lära sig annat än norrländska och fula ord. Norrländska är ju i och för sig trevligt och fula ord finns det väl söderut också. Nej jag får helt enkelt skicka med honom en hemmagjord ordbok när han åker till thailand - med uttryck som kan vara bra att komma ihåg. T.ex. Kanelbulle, knäckemacka och snorig.

Nej, dags att fortsätta med kvällens bestyr. Måste fortfarande se till att vi får med oss "blandband" på mittlägret. Bäst att göra klart dem nu innan man blir för trött. För när man är på fjällsemester då är man trött hela tiden.. det måste vara den friska luften.. gäääÄsp..

Vårväder, avsked och planering av fjällsemester.

2007-04-25T10:21:00.000-07:00

Efter några jobbiga dagar så känns det som om det är dags för reflektion och när det nu finns lite tid över (eftersom både bob och jag vaknade med fruktansvärd huvudvärk idag) så tänkte jag: Aha dags att försöka göra lite nyttigheter. Såå efter att ha ätit några painkillers så satte jag igång. Postade brev, ringde samtal, skrev ihop inbjudan till åskilje (- vem är bäst på att bränna granris?) och nu sitter jag här och tar en paus. Sen måste jag söka fler jobb, översätta don't drink and drive material och ordna andra saker till imorron så som att baka kanelbullar. Ivfs så tänkte jag först skriva lite mer som vad Bob och jag har haft för oss de här två veckorna sedan jag skrev sist.

Hela tre veckor har gått sen vi kom till Åskilje och nu börjar vi så smått skaffa oss vardagsrutiner här uppe. Vi trivs bra i vår lilla stuga och i takt med att vi stökat till har det blivit hemtrevligt. Även om inte så mycket tid spenderas där ute utan mestadels så är vi i det stora huset med familjen och äter mat, ser på tv, spelar spel, pratar, duschar och tvättar kläder. (Åtminstone jag, Bob har inte riktigt insett att man behöver göra det trots att det är kallt och inte varmt här.. Men vi jobbar på det!) Familjen är jättebra jag trivs verkligen här. Förutom inomhusaktiviteter har jag hunnit med att springa några mil, promenera desto mer, åka skoter, fiska, lämna saltsten åt älgarna (viltvård, mata dem - döda dem) och annat mys.

Vi har börjat jobba också. Jag har hunnit med några dagar på Åskilje Camping och dessutom så har jag hunnit med en dag på Samhall också. På Campingen har jag och Bob gjort i ordning Kåtan dammsugit golvet och dammat av stolar och bord så att det ska vara fräscht tills det är dags att öppna upp serveringen. Dessutom har vi varit utomhus och samlar ihop ris efter att de har kvistat träden och lagt det i stora högar som ska eldas sen. Vi tänkte börja med det imorgon och har dessutom bjudit in hela gruppen för att de ska hjälpa till. Bob och jag har planerat en mysdag hos Arnold med eldning, korvgrillning och annat mys. Vi tänkte också passa på att lägga in lite reflektion och "check feelings" nu har Ken har fått åka hem. Ja Ken har fått avbryta utbytet och åka tillbaka till Thailand efter diverse tråkighter, vilket har gjort att det varit kaos i några dagar. Mycket känslor som måste bearbetas. Vi kanske ska kalla in Rolf och hans krisgrupp? Rolf är prästen som Malin bor hos. Han är speciell, men världens snällaste och roligaste, han har ställt upp med sängplatser några dagar nu när jag och bobby har behövt bo närmare storuman. Ken vår vän - vi kommer sakna en del av dina galna upptåg.

Hur som helst, så är det kanske dags för mig att fortsätta med mina förberedelser och Attgörainnandetblirhelgochfjällsemester-lista. För jo, vi tänkte att vi skulle åka till fjälls med linas familj nu i helgen. Åka lite utförs kanske och mysa. Får se om vi kommer hem innan midcamp som börjar på torsdag. Visserligen har inte halva tiden gått än, men det blir ett tidigt midcamp eftersom vi tänkte vi skulle hinna med lite mer skoteråkning nu innan all snö försvinner. Men smälter den i den här takten finns det nog inte mycket snö kvar på torsdag. Det kanske blir till att packa ner vandringskängorna istället - vem vet!

Take Care.

Att åka buss i norrland är inte som att åka buss hemma i Kalmar, det är då ett som är säkert.

2007-04-13T07:18:00.000-07:00

Efter att ha varit i varma soliga Klongnoi i tre månader är det nu dags för mig att vara i visserligen soliga men kalla Storuman i tre månader. Har redan varit här i en vecka och jag har hunnit med massa saker, som att bli av med jobbet i Kalmar till exempel. (Inte för att det oroar mig speciellt mycket egentligen, men lite kanske..) Thailändarna mår bra, kan hända att de har råkat ut för en och annan förkylning men det kan jag tala om att det har jag också gjort. Att åka från fukt och värme till torr kall luft var ingen höjdare för kroppen, min gillade det i allafall inte. Jag hostar och nyser och snorar mest hela dagarna, men det går väl över snart får vi hoppas. Bob och jag bor hos familjen Åström i Åskiljeby ungefär 50km från Storuman och ungefär lika långt ifrån Lycksele. Vi har ett eget litet hus på gården men är mest inne i stora huset med familjen. Vi har inte kommit igång med projketlivet riktigt än, men nästa vecka ska det väl bli mer allvar. Hitills har vi spenderat tid med familjen, varit och fiskat, åkt snöskoter (nej jag körde inte alls in i ett träd) och sett oss omkring i området. Vi har också firat Zofias födelsedag, ätit mycket god mat och varit inne i Storuman, för att planera den här perioden av utbytet.

För att komma till Storuman från Åskilje måste man ta bussen och när inte skolbussen går får man åka med den vanliga bussen. Men att åka buss i norrland är inte som att åka buss hemma i Kalmar, det har jag insett nu. För det första så är avgångstiderna ungefärliga, kvart över sju kan betyda sju lika gärna som tjugo i åtta och för det andra så finns det inga busshållsplatser. Eller det finns, men antingen så är de för långt borta eller så ligger de inte där bussen går förbi. Det här betyder att varje gång man vill åka buss får man hoppas att man kommer i tid till den, eller så får man vänta på den på valfritt ställe. Det är bara att vinka så stannar den. Jag och Bob har valt att stanna den vid affären i åskilje. Så först måste vi alltså cykla på morgonen, ungefär två och en halv kilometer och sen måste vi vänta på att bussen kommer, nervöst, eftersom vi inte vet om vi har missat den. När vi ser den komma på vägen, då måste vi vinka till den att stanna och sen när vi har betalat och sagt vart vi ska måste vi börja oroa oss för hur vi ska komma av den. Jag hade ingen aning om att det kunde vara så spännande att åka buss!

På måndag ska vi ha välkomstfest på Aktiviteten i Storuman och än en gång ska vi dansa kokosnötsdansen i våra härliga gula batikskjortor och mönstrade saronger. Det är lika roligt varje gång (och ja lika pinsamt också)! Ska berätta mer om kokosnötsdansen i det sammanfattande inlägget om thailandsfasen som jag håller på att skriva. Tänkte publicera det här inom kort. Det är välbehövligt. Det hände rätt mycekt på slutet där i Klongnoi som jag inte har hunnit med att berätta om.. men jag ska.. snart.

Såå tillbaka till aktiviterna här i norrland. Jag och bob ska jobba hos Arnold på Åskilje camping. Det betyder att de närmaste veckorna så ska vi kvista skog. Bosse ska visa oss hur man gör nu i helgen tror jag. Förutom att kvista skog ska vi göra diverse sysslor som Arnold behöver hjälp med, det kan vara allt från att göra iordning på campingen till att göra campingens hemsida, det är inte bestämt än. Vi tar en dag i taget! Förutom att jobba så ska vi såklart försöka oss på att driva ett entreprenörsprojket här uppe också. Jag har redan ett förslag, får se om jag får med mig någon annan i gruppen också. Dessutom så ska vi ha EADs, den första nästa vecka, bob och jag har våran efter Midcamp i maj, överväger om vi ska prata om fågelskådning och ringmärkning eftersom min familj håller på med det. Vi får se. Jag ska prata med familjen och se om de har några förslag. Vi försöker att precis som med jobbet, ta en dag i taget med allting, att inte stressa över småsaker och att inte tänka allt för mycket på vad som händer efter projketet, det gller hela gruppen, inte bara mig och Bob skulle jag tro. Jag har insett att och skaffat mig ett nytt motto: ALLT ORDNAR SIG, vare sig det gäller att komma av och på bussen, språkproblem, fiskelycka, skoteråkning, jobb eller framtiden.

Nu är det dags att äta kvällsmat, ikväll gör vi tacos, ordentligt och inte improviserat som det blev i Thailand. Mums, undrar vad bob ska tycka! Förresten jag har nytt svenskt nummer så om någon vill höra av sig är det 0705980170 som ni ska ringa. Det går bra att skriva brev också min adress hit är:

Anna Hugosson
c/o Familjen Åström
Åskiljeby 58
92051 GUNNARN

Vi hörs snart!

I Storuman så är det mer snö än vad det någonsin kommer vara i Klongnoi och så lite om hur man undviker att få fisk på kroken.

2007-04-07T03:44:00.000-07:00

texten kommer snart, ni får bilder så länge..
(usbminnet i fel hus just nu och det är kallt ute)

Att reparera en bro ar tydligen svarare an vad vi trodde, man maste tydligen sla i spikarna pa ratt satt annars gar det at pipsvangen.

2007-03-24T00:09:00.000-07:00

Jag vet inte om jag ska skratta eller grata. Men det blir nog det forsta alternativet, kommer ni ihag min CAD? Jag och Bobby valde att lata gruppen hjalpa till att reparera en bro i byn eftersom den var viktigt for invanarna som utan den var tvugna at taka flera kilometer extra for att ta sig till centret. Jaa i vilket fall som sa gjorde vi allt for att gora bron sakrare och jo den har faktiskt kants stabilare nu i efterhand. Men sa idag mitt under en pagaende battavling pa var sportsday med hela districtet narvarnade vad hander da? Joo, som genom ett trollslag sa har bron gatt sonder och ett dussin personer har hamnat i vattnet. Ingen skada skedd dock, forutom att bron inte ar hel langre och nagra mobiltelefoner fick sig en dusch. Inga manniskor kom till skada som tur var. Vilket gor det hela till en ratt pinsamt rolig historia. Har reparerar vi en bro, gor den sakrare och sen bara nagra veckor senare sa gar den sonder, man kan ju undra hur vi slog i spikarna egentligen. Jag har en kansla av att jag och Bobby kommer bli retade for det har hela kvallen, folk gar redan runt och sager “Anna, baaad CAD” med glimten i ogat och ett leende pa lapparna. De tar tur att jag tycker sa mycket om dem allihopa..

Pa mandag aker vi "hem"..

2007-03-23T00:05:00.000-07:00

Ja, inte hem, men harifran. Vi aker till Bangkok. Jag vill inte aka harifran.. Men o andra sidan jag ser verkligen fram emot resten av utbytet! Om tva veckor ar jag i Sverige igen, om tva veckor ar jag i Storuman hos Bosse, Eva, Zofia och Viktor..

Om man far en kokosnot i huvudet sa dor man, tiden gar fort och ibland maste man tanka pa framtiden...tyvarr..

2007-03-06T00:00:00.000-08:00

Sitter pa centret, det ha blivit en vana att ga hit efter att man ar fardig pa arbetsplaceringen. Eller vi gar ju inte, vi cyklar, pa halvtrasiga cyklar flera kilometer i stekande sol. Ann berattade igar om at det blir varamre for varje dag som gar nu, nasta manad ar namligen thailands hogsommar, men redan nu ar det over 40grader om dagarna och inte ett moln pa himmlen. Den har vekcna ar arbetsplaceringen subdistrictets vardcentral, inte sa mycket att gora men det ar nastan bra for vi behover all tid vi kan fa till att jobba med entreprenorsprojektet. Tankte att jag skulle ta mig i kragen och skriva en redogrlese lite mer ordentligt om det nagon dag den har veckan, vi har ju faktiskt hunnit med att gora en hel del dar redan.

Det ar sjukt att tiden har gatt sa fort. det ar bara tre veckor kvar har i byn, sen sa ska vi aka till bangkok ha avslutningsceremonier och shoppa presenter. Det ar som att man forst nu har blivit medveten om hur exotiskt och frammande det verkligen ar att bo har, samtidigt sa har man vant sig vid att ha det sa har. Det ar ju inte direkt sa att jag blir reagerar med fortjusta tillrop de tre ganger jag moter en apa pa motorcykel, under cykelturen till arbetsplaceringen langre. Ja det ar ju inte apan som kor saklart men ja ni forstar vad jag menar. Numera reagerar man inte alls pa hur vackert det ar med alla kokospalmer, med solnedgangarna, alla miljontals stjarnor om kvallarna, det ar vardag, och snart ska jag aka harifran. Det kanns konstigt, samtidigt som det ska bli skont att komma till Sverige. Till lite kyla, till kommunikation med omvarlden med hjalp av egna ord, vara den som far forklara, beratta, lara ut.. allt det som min paris har kunnat gora nu. Men jag antar att nar jag val ar i sverige kommer jag langta tillbaka hit.. Det har skulle kunna vara mitt paradis pa jorden. Klong Noi Subdistrict, Muang district. Surat Thani Province, Thailand!

Malins mormor, eller om det ar farmor har fatt en kokosnot i nacken. Den ramlade ner fran ett trad och vi ar glada att hon fortfarande lever. Om hon inte hade varit gammal och lite krokig i ryggen hade hon antagligen fatt den i huvudet och nej, usch jag vill inte tanka pa vad som hade hant da. Det ar farligt har. Det ar inget man tanker pa heller, att kokosnotter faktiskt trillar ner fran traden varje dag och att om man har otur sa kan man fa dem pa sig. En kokosnot vager mellan 0,5 och 2 kg kan jag tanka mig och traden ar mellan 10 -20 meter hoga. Vilket gor att de kommer upp i en hastig het av ungefar 20km/h alltsa mer an 5 meter/sekund. (roten ur 333,88) Det ar med en ganska stor kraft som den slar i marken, vilket gor att det inte ar att leka med. (maste erkann att jag ar stolt over att ha fatt nytta utav mina kunskaper i fysik, jag hoppas att du ar stolt over mig Lena, nagot vettigt tycks jag ju ha lart mig pa Lars Kagg ;D) Numera tanker jag mig for en extra gan innan jag gar under ett trad, eller vanta det gor jag ju inte alls, kokospalmerna och alla ljud darifran hor ju ocksa till vardagen. Hemskt nog..

Trots att man har fullt upp med allt som hander har sa har jag anda borjat planera for framtiden. Forst har jag Sverigefasen att tanka pa. Familjen Astrom jag och bob ser fram emot att bo hos er. Men efter det? Forst ska jag saklart ta hand om mina sponsoruppdrag, men sen, vad ska jag gorasen? Studera? Resa? Aka till Norge? Malmo? Mjoo, det finns manga alternativ, det gor ig forvirrad? Men jag kanske ska gora som mamma brukar saga, ta en sak i taget? Det ar kanske vad som fungerar bast just nu. Allting blir lattare att ordna i Sverige antar jag..suck..

Hur som helst, jag mar bra, allt flyter pa, tiden gar alldeles for fort men jag forsoker njuta av tiden som ar kvar har, och imorgon ska jag forsoka skriva ett bloginlagg om allt som har hant sen vi kom hem fram koh samui, for det ar en hel del. Jag langtar efter att fa beratta for er alla i sommar nar jag kommer hem om tiden har. Kommer antagligen ha lika mycket att beratta om Sverigefasen. Hoppas alla mar bra.. Vi hors snart! Fann di na kah.

Koh samui - paradis eller bara annorlunda?

2007-02-25T23:32:00.000-08:00

Vattenfall.
Okej, det saknas bara lite vatten ocksa.

Girls Girls Girls Girls.
paus fran solandet behovs ibland.

Att leka lekar kan vara farligt.
fast lina grater inte, hon skrattar efter galna missforstand.

Sola och bada.
avundssjuka?

Kvallsmat.
festfina och glada

Vi gillar att aka bat.
pa vag till koh samui. jag, miriam, femi.

Mer av mitt thailand.

2007-02-21T20:24:00.000-08:00

Tacos, svenskt, mexikanskt, thailandskt.
ooh, chokladbollar till efterratt, mkt trevlig kvall.

Malin och Lina gor thaigodis.
kladdigt, men gott, kokosnotter i saklart.

Plantera Djaa-trees ar slitigt.
Phoom, Bob, Tee och San.

Malin? och Jenny pa batutflykt.
solskydd och flytvast skitsnyggt.

'Wesss-saajd' Bangkok innan vi akte hit.

fina bla skjortor vi har eller hur? Tee, Bob, Phoom och Tawan.

Min forsta skolklass.
ett dussin sota barn i 6-7ars aldern.

Alla Hjartans Dag
min skord av valtentine's day cards

Midcamp Koh Samui.

2007-02-20T23:33:00.000-08:00

Nu har halften av tiden har i thailand passerat och vi har kommit tillbaka fran varat midcamp som agde rum pa koh samui. Har solat, badat och forsokt ta det lite lugnt i nagra dagar nu, okej vi var ute och roade oss lite pa kvallarna ocksa. Vi har helt enklet haft semester fran utbytet i tre dagar. Det var skont. Skont att slippa tanka pa hur och varfor allting ar och sker som det gor har i Klong Noi. Att bada var dessutom helt otroligt skont, har ju visserligen badat nagra ganger bland "krkodilerna" i floden men det ar inte riktigt samma sak som att bada i havet. Vi hade en 'secret friend' ocksa under midcampet som vi skulle vara extra snall emot, jag hade Tee, gjorde mitt basta men han gissade anda fel pa vem det hade varit nu nar i kom hem. Sjalv gissade jag alldeles ratt faktiskt. Min 'secret friend' var Ken och han var jattesnall mot mig hela tiden som vi var pa koh samui sa det var inte sa svart. Han ar iofs trevlig annars ocksa men han var extra snall nu. Annars hade vi lite utvarderingar om tiden som varit och pratade om vad som ska handa nu nare vi kommit tillbaka till klong noi under tiden som ar kvar. Det ar bara fem veckor, sen aker vi till bangkok och Sverige. Tiden har gatt sa otroligt fort, det kanns helt overkligt..

Sen sist sa har vi jobbat med att ta blodtryck pa befolkningen i byarna i vart subdistrict. Det var trevligt att traffa byinvanarna, och prata lite med dem, eller rattare sagt thaisen pratade och vi svenskar forsokte prata, kan ju mest saga saker som vattenmelon och annanas pa thai men det gar framat kan jag lova. Jag och min paris ska ova varje kvall har vi bestamt. Nu ar vi dessutom engelskalarare pa skolor vilket betyder att han far extra mycket ovning i engelska, det ar bra och nyttigt. Alla barnen ar sa sota. Pa alla hjartans dag, forra veckan sa fick jag sju valentine's day kort och massa ringar som de hade gjort. Dessutom sa skrattade de hysteriskt at varan teater Emil and the soup-pot, (observera att den var helt pa engelska och att thaisen, forutom tawan som oversatte till thai gjorde sitt basta och var ritkigt duktiga skadespelare) vilket betyder att trots att den var pa udda engelska for att thaisen skulle forsta allt maste den ha varit succe. Man marketr verkligen hur bortskamda vi svenskar ar med att fa en bra skolgang, aven om vi inte tycker att vart skolsystem ar perfekt sa kan jag lova att det ar valdigt annorlunda mot har. Har finns ingen diciplin over huvud taget utan barnen springer runt, laser tva amnen och engelskaundervisningen ar urkass. De kan knappt presentera sig trots att de har last engelska i flera ar. Den har veckan ar vi pa en annan skola, med inte lika manga barn, kanske ar annorlunda har, men njae det verkar vara ungefar samma, jag ar glad att jag fatt ga i skola i sverige, for jag inser viljka mojligheter det har gett mig infor framtiden. De som inte gar pa privatskolor har far inte alls samma mojligheter, det ar synd.

Vad har mer hant da? Jo vi har haft nagra CADs och EADS till saklart, jag och min paris har tex annordnat en CAD, sa nu ar det ocksa avklarat for oss. Vi hjalpte till att reparera bron vid centret, eftersom den var farlig ur sakerhetssynpunkt men enda anvandes daglign utsav byborna som utan bron far aka en flera kilometer lang omvag. Det var en ganska speciell upplevlese. I Sverige ar man ju van vid att trots att man ar tjej sa lyssnar alla pa en nar man har en asikto ch man ar van vid att kunna sammarbeta och ha flera ledare i ett projekt, Men min parkamrat tyckte fran forsta borjan att tjejerna i gruppen inte ens skulle hjlpa till att bygga bron, eftersom det var ett tungt arbete, varpa jag genast protesterade och sa att det klart att ALLA skulle hjalpa till. Senare under dagen sa visade det sig att det enda sattet dsom kunde duga att gora det pa var hans. Man blev ju morkradd over hur tydligt hierakin visade sig, kvinnor har mindre makt an man och kan ingenting om att bygga broar det var min paris asikt. Sa nu har vi bestamt att vi innan vi aker till Sverige ska prata om hur kvinnosynen ar i Sverige och om jamnstalldhet, for det kan de behova lara sig lite om. Jag och min parkamrat har forresten haft lite andra diskussioner om saker och ting ocksa nu det senaste den viktigaste situationen vi har pratat om var hur viktigt det ar for mig att kunna lita pa honom och hur viktigt det ar att man talar sanning och haller vad man lovar, tror att min asikt om det hela gick fram for han har haft daligt samvete i tva dagar. Just det pa tal om kvinnosynen, eller jaa, det kanske bara ar av gastvanlighet, men thaisen vill inte att vi ska betala for oss nar vi ater ute sa nar miriam, jag, ann och bob och miriams hostfamily var ute och at efter att vi handlat mat till "svenskkvallen" sa betalade jag och mimi for allt. Det blev varsta diskussionen om det sen och bob forsokte sakert ge mig pengar tio ggr nar vi kommit hem, men herreguud, middagen kostade 1200bath for oss alla vo betalade alltsa sexhundra var, det ar ju ingenting i svenska kronor, och for det fick vi treratters och dricka. Hoppas de inte tror att vi ska bjuda pa allt i sverige sen, for dar ar det ju som sagt lite dyrare an har.. huhm kanske vi skulle prata om.

Vi hade tacokvall pa svensktvis innan vi akte till koh samui det var trevligt och gott. Vi gjorde tacos och chokladbollar. Lite inproviserat eftersom det var svart att fa tag pa allt men gott blev det, aven om thaisen tyckte att maten var salt. De gillade dock chokladbollarna sa vi kanske far gora en favorit i repris av dem nu nar vi ska forsoka planera en pannkakskvall den har veckan. Malin och Pi Toon har akt pa pf midcamp och kommertillbaka nasta vecka med stefan fran ciu. Tills dess far vi klara oss sjalva, men det ska nog ga bra. Dags for mig att ga och planera morgondagens lektion nu men forhoppningsvis kan jag lagga upp lite fler bilder imorgon kanske, ska ta med mig kamerasladden och lagga upp lite bilder fran koh samui ocksa, gora de andra thaigrupperna lite avundssjuka. Hoppas att allt ar bra dar hemma. Saknar er.

Ps. har kommit in pa tva stallen till i storbritannien, josses, jag kommer fa svart att valja i host..

Mitt thailand.

2007-02-20T22:00:00.000-08:00

Har kommer lite bilder fran mitt thailand. De forestaller min pappa framfor mitt hus, mitt rum med min sang och mitt fina lila myggnat, utsikten fran framsidan av huset (framsidan eftersom husen ar byggda mot kanalen, vagarna kom till for endast fem ar sen innan dess var bat pa kanalen det enda sattet att ta sig fram) och sa ar det en bild pa en kokosnotter, eftersom varan EAD handlade om det och vi ater och dricker saker som har med kokosnotter att gora dagligen. Favoriten ar nog faktiskt en nyplockad fran tradet precis som pa bilden. Den sista bilden forestaller halften av var grupp nar vi var pa upptacktsfard forsta dagen, har ingen bra pa hela gruppen tyvarr, gillar inte de dar arrangerade som thaisen tycker sa mycket om sa salange far den duga och sa far ni kika in pa de andras resedagbocker och bloggar ocksa for dar finns en del bilder ocksa. adresserna hittar ni pa CIUs hemsida under utbyten och thailand 2007 och sen sa ar det saklart Surat Thanis dagbocker som ni ska kolla i. Tanker forsoka lagga upp lite fler bilder snart igen, men sparar en del tills jag kommer hem, blir mer spannande for er da (for nej det beror inte alls pa internet och datorerna som ar sa daliga har nere).

Våran flod i solnedgången..

2007-02-09T06:50:00.000-08:00

Jag har ju lovat att ladda upp bilder men internet är jättesegt så ni får nöja er med en så länge. Det får bli fler när jag kommer till stan istället. Bilden föreställer vår krokodilflod.

Min adress.

2007-02-08T00:41:00.000-08:00

Har givetvis inte med mig kamerasladden idag heller, men imorgon, om internet fungerar da ska jag lagga upp lite bilder fran thailandsaventyret sahar langt. I vilket fall som sa ar det har min adress:

Anna Hugosson
Mr Phan Jongaksorn
31/3 Moo 5
Klongnoi Subdistrict
Surat Thani
Thailand

Sa ar det nagon som kanner for ett skicka ett brev ar det dags nu, for det tar sin lilla tid innna de kommer fram och jag vill hemskt garna ha dem innan jag aker hem. Om nagon kanner for det sa skulle saltlakrits vara gott, eller lakrits over huvud taget =P eller varfor inte bara ett brev iaf. Ciao

"brainshake", arbetsplaceringar, projekt osv.

2007-02-03T00:45:00.000-08:00

Det hander en hel del har nere, givetvis sa har internet strulat pa centret dar vi brukar kunna anvanda det, darfor jag inteh ar skrivit pa ett tag nu. Nar jag val far tag i en dator med internet nu sa har jag saklart ingen kamerasladd med mig, sa vill ni se bilder far ni besoka tex handledare malins blogg: www.tengdahl.blogspot.com. Dar ska det val finnas en del bilder iaf. Hur som helst. Sitter i Surat Thani nu, andra gangen vi ar har. Det ar provinsens storsta stad och det finns massa trevlig shopping och allt ar sadar galet roligt och spannande att man inte kan fa nog. I Klong Noi borjar en vardag infinna sig sa smatt. Vaknar pa morgonen, bob gor frukost medan jag duschar, eller rattare sagt haller nagra hinkar kallt vatten over mig sa att jag ska vakna och bli frasch. Sen ater vi frukost, toastbrod med philadelfiaost, inte helt fel. Sen aker vi till arbetsplaceringen, Hr varit pa ett batikstallet och pa coconut stick handcraft an sa lange. mest se och lara an sa lange med andra ord. Har med mig lite smakprover hem pa vad man kan tillverka pa de olika stallena. Lokalt hantverk, speciellt cocosnotter anvands till mycket eftersom det ar vad vara vardfamiljer lever av.

Bob och jag har haft var EAD och da berattade vi om coconutfarming for de andra i gruppen. Besokte min familjs farm ocksa. Det ick bra, trots att vi inte talar samma sprak jag och bob, eller vi forstar varandra hyfsat men det bli saklart mycket kroppssprak och enkla ord, lite thai och lite engelska. Men nar vi berattade for de andra sa pratade jag engelska och han thai. Har borjat planera var CAD ocksa, da ska vi forsoka reparera nagra av de livsfarliga broarna som finns over kanalen sa att byborna slipper kora runt omvagar med sina motorcyklar osv, Forsoka minska lite pa avgaser och utslapp tankte vi. Dessutom sa ar broarna verkligen i beho utav att repareras, snart hander det en olycka annars.

Det ar sa svart att formedla vad som hander har borta, man far sa mycket nya intryck hela tiden och att beskriva hur det ser ut ar nastan omojligt med ord. Ska forsoka fa lana distriktschefens datopr nagon dag i Klong Noi och lagga upp lite bilder jag ocksa fran livet har.

Har matt sadar i nagra dagar, varit valdigt trott och haft huvudvark, och alla thailandarna har forsokt skicka mig till sjukhuset sakert tva ganger var, men jag har snallt forklarat att det inte behovs. Anledningen till detta ar, atminstonne enligt den officiella versionen, den som till och med borgmastaren tror pa och har hort, Jag och Jennty har thaiboxats hon knockade mig sa att jag fick hjarnskakning och en blatira. Men den egentliga versionen ar visserligen snarlik men inte sa drastisk, Jenny rakade armbaga mig under ogat nar hon och henrik hade karategymnastiska ovningar for sig. Jag fick en blatira och en lattare hjarnskankning, men inget allvarligt. Ar ju pa benen igen och har inte varit hemma en enda dag utan varit med pa arbetsplaceringara men forskt ta det lite lugnt. Sa ni behover inte oroa er dar hemma. I Thailand aker man till sjukhuset for minsta lilla forkylning sa skulle det ha varit allvarligt hade de nog lyckats ta hand om mig skulle jag tro.

Vi har borjat fundera lite pa olikaentreprenorsprojket ocksa. Har ganska manga forslag men just nu verkar det iaf som om min grupp ska jobba med batiken och cocnuthandcraftsstallena. Vi ska forsoka utvecka deras produkter och hjalpa dem att marknadsfora sig. Dessutom ska i koll upp om det skulle ga att fairtrademarka deras produkter. Men an sa lange ar vi bara i startgroparna med det har, och har knappt borjat planera, men med tanke pa hur mycket tid vi har om dagarna sa ska vi forsoka fa thaisen att arbeta mer effektivt an vad de kanske ar vana vid, vi har ju faktiskt bara tva manader pa oss nu..

Tiden gar sa fort, det ar helt sjukt. Om tva veckor ska vi pa midcamp till koh samui, ta det lugnt nagra dagar och koppla av lite fran utbytet. Nasta vecka ska vi jobba med projketen och sa ska vi ta blodtryck pa alla i byarna, for jo vi bor i manga olika byar, har inte riktigt forstatt systemet, men varat distrikt heter iaf Klong Noi Subdistrict. Sen ska vi fora journal over detta och ge till disktriktets health care center och pa lordagen ska vi tillbringa pa ett internationellt tempel och lara oss meditera och traffa munkar och nunnor. Men jag hoppas kunna uppdatera bloggen innan dess..

Forresten sa kan jag gladja er med atyt jag har kommit in pa 3 av de universitet som jag har sokt till i Storbritannien vilket beytyder att jag har planer for hosten redan nu, ska bara bestamma mig for vart jag vill ga !?

(Hoppas allt ar bra med er dar hemma, ledsen for att jag inte hinner skriva mel sa ofta. forlat, och grattis till Linn och Cissi. Eftersom jag inte haft tillfalle forran nu och och inte vet nar nastat illfalle kommer heller for att saga grattis till er dar hemma. Forresten Lisa, om du laser det har, snalla hor av dig om malmo. For jag maste veta innan maj iaf om hur det blir i host och linn jag har fatt tips till ditt och mitt backpackande borta i USA.)

Nu ska tydligen femi, henrik och jag och malin aka och ata skrapmat, nagot man borjat sakna har borta, dar jag mest ater ris, fisk och superstark curry som gor att det brinner i munnen i flera timmar efterat. (Micke du hade alskat maten har!) Och sa ater jag ris, forrsten ris ar valdigt gott, men jag borjar sakna potatis.. Och jag har valdigt mycket och beratta men jag hinner inte, men nar jag kommer hem lovar jag alla en riktigt bra redogorelse for tiden i Thailand om jag nu inte lyckas medan jag ar har!

Hors snart! ( lever med thai-time glom inte det)

Kr(l)ong Noi.

2007-01-18T22:54:00.000-08:00

Antligen framme dar jag ska tillbringa kommande tre manader. Internet ar segt, sitter pa kommunkontoret har i Kr(l)ong Noi som min by heter. Eller jag bor i by fem eller nagot liknande konstigt.. spraksvarigheter gor att man for tillfallet inte vet sa mycket om nagonting, man mest hoppas att man forstar varandra och gor ratt. Min parkamrat heter Bob och ar jattesot. Tar hand om mig pa basta satt, stadade tillomed mitt rum igar och jag fick minnsann inte hjalpa till trots att jag ville. Har bara varit har en dag, men det ar hur mycsigt som helst. Min 'ma' och 'pa' ar trevligt och mitt hus ar primitivt 'thaistile' men mysigt. Vi bor mitt i djugeln hos kokosnotsfarmare, sa jag har palmer runt omrking mih och en flod som rinner tva meter fran huset ungefar. Sag forrestyen en krokodil simma forbi igar! Men de ar tydligen ofarliga sa man kan bada iallafall. Ska forsoka lagga upp lite bilder nar jag tar mig till ett internetcafe. Vet inte riktigt nar det blir. tankte jag skulle forska blogga atminstonne en gang i veckan.Imorgon ska vi mala om dagiset och pa sondag ar vi lediga, mandag ska vi aka bat langs floden till havet och pa tisdag ska vi borja arbeta. jag ska vara pa en skola forst, barnen gar i arskurserna 1-9. vart jag hamnar sen far vi se. Hoppas att alla mar bra dar hemma. Om ni vill ha mitt thailandska mobilnummer far ni ringa till mamma och pappa, de har fatt det. eller skicka ett sms till mitt svenska nummer sa kanske jag kollar det ibland ocksa och kan skicka mitt thailandska pa sa satt. men sa lange. tills jag hittar internet nasta gang, som sagt det har ar DJUNGELN (!!!) sa far ni ha det sa bra. Tanker pa er. Kram /Anna

Kärsögården.

2007-01-10T13:43:00.000-08:00

sawadii, åker till thailand imorron, nervöst, mjoo. har haft ett antal fullspäckade dagar nu med mycket information. Men trots att jag är trött så blir det inte tidigt i säng inatt, måste vara vaken ett bra tag till så att jag lyckas sova imorgon på planet. Åker vi 14 och är framme 06 lokal tid i thailand. Vad som händer sen.. jaa, jag är lika spända på det som ni! Förhoppningsvis får jag tag i internet och kan rapportera till er hyfsat snabbt iallafall. Nu är det tydligen kvällsmat igen. Såå. Vi hörs la gonn! (vi har övat thai idag, bara så ni vet, eller så..)

Uhm.

2007-01-06T12:15:00.000-08:00

"Economy Class passengers: 20 kg. (44 lb.)... Each passengers may hand-carry one piece luggage the sum of whose dimensions (length+ height + width) does not exceed 115 cm. ( 56 + 46 + 25 cm) (44.85 inches, i.e. 21.5 x 18 x 9.75 inches) and which does not weigh more than seven kg. (15.4 lbs). Pieces exceeding these dimensions must be checked in at the Check-in counter prior to departure. A woman is allowed to carry a purse as well."

Så när jag inser att mitt resväska väger 2kg för mycket, tänker jag bara hävda att det är min "purse" le och se glad ut.. eller något..

Uups.

2007-01-05T13:03:00.000-08:00

Vem sa något om att jag inte var nervös? Hjäääääääääääääääälp. insåg precis desutom att jag kanske borde ha köpt ett lexikon engelska thai, kan man kanske göra i thailand iofs?!?! Och nu när jag har suttit och läst tidigare deltagares bloggar så blev jag sjukt nervös och undrar om jag verkligen kommer klara av det här? Eller det kommer jag men, men hjälp, jösses!

bombattentat

2007-01-04T02:40:00.000-08:00

hjälp, häromdagen när jag loggade in på min mejl och insåg att jag fått mejl från stefan, var jag övertygad om att utbytet hade blivit inställd, men nej så här stod det i mejlet:

Med anledning av bomber i Bangkok
Under kvällen och natten nyårsafton lokal tid har ett antal bomber detonerat i Bangkok. Thailändsk polis vet i nuläget inte vem eller vilka som ligger bakom. Inga svenskar har rapporterats döda eller skadade. CIU har inget pågående utbyte i Thailand. Den 11 januari 2007 börjar nästa utbyte då 24 ungdomar reser till Thailand. CIU räknar med att utbytet påbörjas enligt planer men följer utrikesdepartementets reserekommendationer och följer noga utvecklingen i Thailand. Hemsidan uppdateras under helgen. Kansliet har julstängt men öppnar igen den 2 januari.

Läs mer på:
http://www.swedenabroad.com/pages/start____4870.asp
Nyheter: www.dn.se
Reserekommendationer: http://www.regeringen.se/sb/d/2487;jsessionid=aaCg76DA1L-d

Som sagt utbytet blir av som planerat. Med några få ändringar. Så här ser nu första vecka ni thailand ut:

Ni blir hämtade av Mr Nimit från CDD på flygplatsen och åker med chartrad buss till inreselägret. Ni kommer inte att bo i Bangkok utan inreselägret (12-17 januari) äger rum i en provins nordöst om Bangkok som heter Nakhon Nayok. Den 17 januari kommer ni att närvara på en "officiell öppningsceremoni" på CDD:s huvudkontor (Community Development Department - en myndighet under inrikesdepartementet) i Bankok.Deltagarna som ska till Surat Thani avreser efter ceremonin (den 17 januari).

Hjälp jag börjar bli nervös! Dags att packa det sista och skriva en massa mejl!

Det är nu det börjar,

2006-12-29T15:57:00.000-08:00

det är dags att ta farväl av alla. det har redan börjat och det känns hemskt. ser för tillfälet inte riktigt fram emot att åka så mycket som jag kanske borde. men jag antar att lusten kommer tillbaka. på söndag är det bara en vecka kvar tills utbytet börjar.. okej jag erkänner, jag börjar bli nervös, det beror nog mest på att alla förväntar sig att jag ska vara det, bara idag har säkert 7 personer frågar mig om jag är nervös, har resfeber är pirrig osv. jag undrar om inte nära och kära är mer nervösa än mig?

15 dagar kvar.

2006-12-24T11:56:00.000-08:00

GOD JUL

till er alla från mig

Att packa.

2006-12-23T08:14:00.000-08:00

Att packa för 6 månader iväg från hemma är inte något jag är van vid. Har kommit fram till att det är rätt så klurigt faktiskt. Vanligtvis hade jag ju gått igenom garderoben och slängt ner mina favoritkläder i olika kategorier som, myspys, stranden, utekväll, finkläder, vardagskläder osv. Men nu måste jag ju dessuom tänka på HUR jag kläder mig, vilka kläder som passar in i Thailändsk kultur och i den familjen jag ska bo i nu under tre månaders tid. Har kommit fram till att jag nog borde köpa en del nödvändiga saker, inget utrymme för spontan "kärlekvidförstaögonkastet" shopping här inte, utan nej, det får bli enkla basplagg. Har redan köpt kläder att ha vid cermonier och officiella tillfällen, en svart kjol, svarta ballerinaskor och tre par skjortor. Borde kanske köpa en pikétröja någonstanns också, bara det är krage så är det ju godkänt vid officiella tillfällen när vi ska representera CIU och CDD (som är den organisationen i Thailand som utbytet genomförs med). Det viktigaste jag måste skaffa mig är egentligen en resväska. Hur dumt det nu kan låta, så har vi ingen sådan, eller det finns ett par uppe i förrådet på övervåningen men njae, kan behöva mig en egen, det är lika bra, en resväska har man ju nytta v mer än en gång under sitt liv. Jag hade iallafall tänkt upptäcka världen och resa en del lite längre fram. Thailand är en bra början, jag tror jag kommer ha nytta av det här, lära mig att bli änn mer öppne för nya seder och andra kulturer, språk och människor. Ah well, borde egentligen börja packa redan nu så jag vet att jag har allt som solskydd (har jag inget heller för övrigt) och annat viktigt. Men först ska jag fira jul och mysa i några dagar, sen blir det hektiskt och stressigt i några dagar och sen, om 16 dagar då bär det av..

18 december - Glädjedans.

2006-12-18T09:45:00.000-08:00

14000 kr -skuttar runt i gklädjedans över hela Eriks mammas hus- (om julia sett mig hade hon skrattat, eller kanske skuttat med, erik hade definitivt skrattat)

Idag är det den 18 december, dagen när alla sponsoravtal ska vara inskickade och alla pengar betalda till CIU, och jag har lyckats med det jag var mest rädd för innan, att inte lyckas få ihop sponsorpengar, och see så har det gått så här bra. Det är inte klokt, ska skriva uppa alla sponsorer och alla uppdrag (vilka jag också er fram emot väldigt mycket faktiskt) i bloggen på onsdag eller torsdag, ska ta mig hem från stockholm först. ("semester" så här innan jul, inte illa eller hur?)

Hela den här veckan är lugn, och julstökig, precis som det ska vara. Efter söndag, eller låt oss säga på onsdag i nästa vecka då börjar de verkliga förberedelserna inför resan. Ska börja packa, köpa det sista jag behöver ha med mig, och säkert tusen saker till som jag inte har koll på riktigt. Det är ett senare problem, som sagt, tar itu med det nästa vecka, tänkte koncentrera mig på julmys nu i några dagar, träffa alla som kommer hem, efter att ha varit bortresta hela hösten, säga hejdå.. ååh.. ett halvår.. suck.

Surat Thani - "City of the good people"

2006-12-08T12:21:00.000-08:00

Det finns inte så mycket fakta om själva provinserna på internet, eller rättare sagt det är svårt att hitta på engelska eller svenska, som för närvarande råkar vara de språken jag behärskar hyfsat, har ju faktiskt läst franska och italienska på gymnasiet också, men där tycks mina färdigheter ha runnit ut i sanden, SYND. Speciellt franskan som jag faktiskt gillade, (trots att jag kanske inte alltid visade det så tydligt för min lärare, förlåt mig françine), men om Erik ställer upp och lär mig italienska(?) och sen får jag väl leta reda på en fransman som lär mig franska, inte för att Erik är italienare, han önskar nog mest det (eller?), ja och så skulle ju inte det här handla om språk, (hjälp måste ju lära mig thai nu också) utan om Surat Thani, provinsen i Thailand där jag ska tillbringa mina första tre månader i utbytet.

Surat Thani ligger ungefär 68,5 mil från Bangkok och är den största provinsen i södra Thailand. Provinsen är 12891 kvadratkilomter stor och landskapet varierar en en del, från att vara högre och mer bergigt i den västra delen till att plana ut inåt landet och mot kusten i östra delen av provinsen. Folket i Surat Thani har en lång tradition av fiske, av att utvinna gummi från gummiplantage och av kokosnötsexport. Numera är även turistindustrin en betydande inkomstkälla, inte minst i provinsens övärld. De populära turistdestinationerna (och öarna) Koh Samui, Koh Phangan, Koh Tao och Koh Nang Yuan tillhör alla provinsen och styrs byråkratiskt ifrån staden Surat Thani på fastlandet. Ordet Surat Thani betyder ungefär "de goda människornas stad". Provinsens största stad har samma namn som provinsen, alltså Surat Thani. Det bor ungefär 970,000 människor i provinsen. (ni ser det var inte dirket mycket fakta jag hittade som lät vettig, ska gå och långa en bok på biblioteket imorgon, istället får väl uppdatera er senare, njut av de vackra bilderna sålänge)

Storuman

2006-12-08T07:31:00.000-08:00

Fakta om kommunen finns att läsa på Storuman kommuns hemsida, och på hemsidan Allt om Storuman. Det känns bara tjatigt att skriv av det som står där, om någon är intresserad så är det bara att kila vidare via länkarna här ovan. Jag säger det med bilder istället, roligare så. (man kan följa storuman live via en webbkamera som siter uppsatt, sidan uppdateras varje minut, så när jag är där uppe få ni allt ta er en titt och se om ni ser mig, jag lovar o vinka varje gång jag går förbi, utifall att någon av er sitter och tittar efter mig, :P) [STORUMAN LIVE]

Jag lånar en bild från handledare Malin också. Hon är ju faktiskt uppe i Storuman just nu och förbereder för oss, så det ska vara klart med boende och sådär när vi kommer dit i april.

Det här är Storuman:

34 dagar kvar.

2006-12-08T01:59:00.000-08:00

Ja, nu är det snart bara en månad kvar tills jag åker iväg på ett sex månader långt äventyr. Har inte kommit till skott med att skriva om det förrän nu, men nu ska jag försöka uppdatera er så gott det går på vad som har hänt och i fortsättningen på vad som händer och sker, så ofta som möjligt. I vilket fall som, i våras var jag med religionen i Stockholm för att göra en massa sånadäringa studiebesök som de flesta elever avskyr, som inte brukar innehålla så värst mycket intressant fakta och som man helst vill ska vara över så fort som möjligt så att man kan ägna sig åt andra saker, (i mitt, lisas och cissis fall var det väl shopping som hägrade, stockholm, hallå, hur mycket roliga shoppingställen som helst). Ett av studiebesöken var på Zenit, Sidas globala forum för unga. där var det en kille som berättade att han hade varit med i ett internationellt utbyte hos ciu. Han rekommenderade oss alla att besöka deras hemsidas och att försöka komma med i ett sådant utbyte för han sa att det var ett minne och en erfarenhet för livet. Såå, i somras, en dag när det regnade och jag inte hade så mycket att göra utan mest satt och slösurfade, så eltade jag iallfall reda på det där nyckelbandet vi fick där Zenits hemsideadress fanns och så surfade jag in på deras hemsida. Väl där kikade jag runt lite och hittade en länk som de hade kallat engagera dig för världen och där fanns beskrivet olika sätt att göra detta på. Där hittade jag CIU:s hemsida. Centrum för internationellt utbyte, CIU, "driver utbyten i flera olika länder, ger inspiration och råd till unga som vill upptäcka världen och utvecklar metoder för att förbättra ungdomsutbyten. CIU är en allmännyttig ideell förening som är politiskt obunden. Medlemmar i CIU är organisationer som på olika sätt vill stödja ungas internationalisering." Jag läste vad som stod och insåg att de sökte folk till et utbyte som skulle påbörjas i januari 2007 och tänkte, varför inte, det här låter ju intressant och engagera mig i världen är ju något jag vill göra, det här är nog en bra start. Jag skickade in min ansökan och efter några dagar fick jag ett brev i brevlådan där jag inbjös till en rekryteringsdag i stockholm. Jag skickade iväg ett mejl och tackade ja, fortfarande hade jag egnetligen inte berättat för någon vad det egentligen var jag sökte, och fick svar att jag var välkommen den 28 augusti. Åkte till Stokholm, träffade andra som sökt samma program och även en del som sökt till YPD (info på CIU:S hemsida om någon är intresserad). Man fick hur mycket information som helst om vad CIU var om vad utbytet SWY, Sweden World Youth, gick ut på och hur det gick till osv. I slutet på dagen, när huvudet var fullt av information och man mest kände sig snurrig då, var det dags för intervjuer. Jag antar att jag gjorde bra ifrån mig, för efter lång väntan, när jag för länge sedan var tillbaka i Kalmar och hade börjat planera andra saker, i tron om att jag kanske inte fått en plats, fick jag ett telefonsamtal. "Hej, vi vill erbjuda dig en plats i SWY- tailand 2007, är du intresserad?" Klart jag var intresserad. Tackade ja, sa att jag skulle ringa och bekräfta dagen efter la på och började skutta runt i glädjedans. Sen ringde jag mamma, inget svar, så jag ringde pappas mobil, svar, och bubblade av glädje och försökte förklara tt jag fått en plats i det det där SWY. Alla var glada och med hjälp av djungeltelegrafen så visste helt plötsligt hela släkten att jag skulle åka. Några dagar senare så fick jag brev på posten med mer information och sen satte förberedelserna igång...

Nu är det snart mitten av december och förberedelserna är i full gång, jag har letat sponsorer, börjat med vaccinationer, varit på förberedelsehelg i stockholm, där jag träffade alla andra som blivit uttagna. Nu har jag dessutom fått veta lite mer exakt vart det är jag kommer att hamna och vad SWY egentligen är. Men fört att slippa förklara igen vad SWY är så säger jag, läs här -> Ciu-SWY. Där finns riktigt mycket och bra information om vad det egentligen är jag ska vara med om och i. Jag nöjer mig med att tala om att jag kommer vara tre månader i Surat Thani i södra Thailand (januari-mars) och tre månader i Storuman i norra Sverige. Så jag tänkte att jag istället för att berätta om SWY kunde berätta mer om dessa platser en annan dag. Ska iväg och handla kvällsmat nu och sen tänkte jag träna också. Har åtminstonne uppdaterat er lite grann. På vad som händer och sker, ska bli oftare nu det lovar jag, ska passa på att låna lite böcker om thailand på biblioteket så jag kan berätta om Thailandsprovinsen, om Storuman finns ganska mycket bra fakta på internet.. (mamma tutar med bilen, bäst jag springer så jag inte missar skjuts till affären). Take care, vi hörs.