Att åka buss i norrland är inte som att åka buss hemma i Kalmar, det är då ett som är säkert.

Efter att ha varit i varma soliga Klongnoi i tre månader är det nu dags för mig att vara i visserligen soliga men kalla Storuman i tre månader. Har redan varit här i en vecka och jag har hunnit med massa saker, som att bli av med jobbet i Kalmar till exempel. (Inte för att det oroar mig speciellt mycket egentligen, men lite kanske..) Thailändarna mår bra, kan hända att de har råkat ut för en och annan förkylning men det kan jag tala om att det har jag också gjort. Att åka från fukt och värme till torr kall luft var ingen höjdare för kroppen, min gillade det i allafall inte. Jag hostar och nyser och snorar mest hela dagarna, men det går väl över snart får vi hoppas. Bob och jag bor hos familjen Åström i Åskiljeby ungefär 50km från Storuman och ungefär lika långt ifrån Lycksele. Vi har ett eget litet hus på gården men är mest inne i stora huset med familjen. Vi har inte kommit igång med projketlivet riktigt än, men nästa vecka ska det väl bli mer allvar. Hitills har vi spenderat tid med familjen, varit och fiskat, åkt snöskoter (nej jag körde inte alls in i ett träd) och sett oss omkring i området. Vi har också firat Zofias födelsedag, ätit mycket god mat och varit inne i Storuman, för att planera den här perioden av utbytet.

För att komma till Storuman från Åskilje måste man ta bussen och när inte skolbussen går får man åka med den vanliga bussen. Men att åka buss i norrland är inte som att åka buss hemma i Kalmar, det har jag insett nu. För det första så är avgångstiderna ungefärliga, kvart över sju kan betyda sju lika gärna som tjugo i åtta och för det andra så finns det inga busshållsplatser. Eller det finns, men antingen så är de för långt borta eller så ligger de inte där bussen går förbi. Det här betyder att varje gång man vill åka buss får man hoppas att man kommer i tid till den, eller så får man vänta på den på valfritt ställe. Det är bara att vinka så stannar den. Jag och Bob har valt att stanna den vid affären i åskilje. Så först måste vi alltså cykla på morgonen, ungefär två och en halv kilometer och sen måste vi vänta på att bussen kommer, nervöst, eftersom vi inte vet om vi har missat den. När vi ser den komma på vägen, då måste vi vinka till den att stanna och sen när vi har betalat och sagt vart vi ska måste vi börja oroa oss för hur vi ska komma av den. Jag hade ingen aning om att det kunde vara så spännande att åka buss!

På måndag ska vi ha välkomstfest på Aktiviteten i Storuman och än en gång ska vi dansa kokosnötsdansen i våra härliga gula batikskjortor och mönstrade saronger. Det är lika roligt varje gång (och ja lika pinsamt också)! Ska berätta mer om kokosnötsdansen i det sammanfattande inlägget om thailandsfasen som jag håller på att skriva. Tänkte publicera det här inom kort. Det är välbehövligt. Det hände rätt mycekt på slutet där i Klongnoi som jag inte har hunnit med att berätta om.. men jag ska.. snart.

Såå tillbaka till aktiviterna här i norrland. Jag och bob ska jobba hos Arnold på Åskilje camping. Det betyder att de närmaste veckorna så ska vi kvista skog. Bosse ska visa oss hur man gör nu i helgen tror jag. Förutom att kvista skog ska vi göra diverse sysslor som Arnold behöver hjälp med, det kan vara allt från att göra iordning på campingen till att göra campingens hemsida, det är inte bestämt än. Vi tar en dag i taget! Förutom att jobba så ska vi såklart försöka oss på att driva ett entreprenörsprojket här uppe också. Jag har redan ett förslag, får se om jag får med mig någon annan i gruppen också. Dessutom så ska vi ha EADs, den första nästa vecka, bob och jag har våran efter Midcamp i maj, överväger om vi ska prata om fågelskådning och ringmärkning eftersom min familj håller på med det. Vi får se. Jag ska prata med familjen och se om de har några förslag. Vi försöker att precis som med jobbet, ta en dag i taget med allting, att inte stressa över småsaker och att inte tänka allt för mycket på vad som händer efter projketet, det gller hela gruppen, inte bara mig och Bob skulle jag tro. Jag har insett att och skaffat mig ett nytt motto: ALLT ORDNAR SIG, vare sig det gäller att komma av och på bussen, språkproblem, fiskelycka, skoteråkning, jobb eller framtiden.

Nu är det dags att äta kvällsmat, ikväll gör vi tacos, ordentligt och inte improviserat som det blev i Thailand. Mums, undrar vad bob ska tycka! Förresten jag har nytt svenskt nummer så om någon vill höra av sig är det 0705980170 som ni ska ringa. Det går bra att skriva brev också min adress hit är:

Anna Hugosson
c/o Familjen Åström
Åskiljeby 58
92051 GUNNARN

Vi hörs snart!